Well, idag har jag icke pluggat ett skvatt (det ska det bli ändring på dock). Jag har i stället varit och shoppat. :) Handlade dom sista julklapparna, känns mkt bra att vara klar med det. Det var redan proppat i affärerna nu, en helt vanlig torsdag, så närmare jul blir det nog olidligt. Dessutom kommer jag att ha den sedevanliga uppsats-paniken och inte ha tid med sånna triviala saker som shopping. Köpte även ett lass underkläder, hade akut kris. Och en grå klänning/tunika med empireskärning. Mkt fin. :) Var även in en sväng på julmarknaden och handlade saltlakrits. Dom har inte hajat grejen med saltlakrits än i England, men tyskarna dom kan dom...
torsdag, november 30, 2006
onsdag, november 29, 2006
Jack Black - not such a bitch
Träffade Jack Black idag angående min dissertation. Han sa att min literature review var "fine" och att min plan verkade helt ok, "just keep doing what you're doing, you seem to have everything under control". Allt under kontroll? HAHA! Not. Men det är ju bra om han tror det. Jag bad honom titta på min essay plan oxå, och den verkade oxå bra sa han. Wow! Jack Black som är (ö)känd för sin ondhet var not such a bitch idag. :)
tisdag, november 28, 2006
En sån där dag man undrar vart den tog vägen
Vad har jag gjort liksom? Läst lite. YouTube-missbrukat lite. Var på en föreläsning. Tränade. Åt. Typ så.
Imorrn ska jag träffa min supervisor och prata om avhandlingen. Han är ganska scary, han skulle inte dra sig för att säga "this is shit" om man säger så. Hoppas han inte gör det. Then I will cry myself to sleep. Måste prata med honom om den här uppsatsen oxå, det är han som håller i den kursen. Suck. Bävar inför det mötet. Han ser ut som Jack Black dessutom...
Imorrn ska jag träffa min supervisor och prata om avhandlingen. Han är ganska scary, han skulle inte dra sig för att säga "this is shit" om man säger så. Hoppas han inte gör det. Then I will cry myself to sleep. Måste prata med honom om den här uppsatsen oxå, det är han som håller i den kursen. Suck. Bävar inför det mötet. Han ser ut som Jack Black dessutom...
måndag, november 27, 2006
Mer regn
Det började spöregna ungefär fem minuter innan jag skulle gå till uni. Bara för att mitt paraply dog häromdan. Det kändes som ett hån. Jag täckte hela ansiktet utom ögonen (mössa+halsduk) och gav mig trotsigt ut i regnet. Not so stylish, but at least I made it to my lecture. Tog även en tur till biblioteket och lämnade, lånade, kopierade, skrev ut... det är inte det lättaste att samla studiematerial.
Tja, det har väl inte hänt så mkt mer idag. Eller jo, jag fick brev från farmor. Det är sant. Vi skriver faktiskt äkta brev. På brevpapper från Florens som jag köpte när jag var i Italien i somras. Suck. Jag skulle mycket hellre ligga vid poolen på Il Sole del Sodo i Toscana än att läsa om AIDS nu.

Veckans dikt
Kyssande vind
Han kom som en vind
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind
Han kysste allt blod till din hud
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad.
Han kysste ditt öra, ditt hår.
Vad fäster en vind
sig vid om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville, förstås, ej alls,
i början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnens månad.
Från din mun har han kysst
det sista av motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna läppar mot hans.
Det kommer en vind och går:
och hela din världsbild rasar
för en fläkt av syrenernas vår
och gullregnens klasar.
Hjalmar Gullberg

Det djävulska tillståndet
Så här skriver Bodil Malmsten på sin blogg:
"Jag skulle kunna berätta mycket om kulturen i Sverige när jag var ung men tyvärr går det inte. Det är en grop i mitt liv där min ungdom skulle ha varit, ett stort svart hål, en mullvadstunnel utan utgång och ljus."
Ur Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig.
Skulle jag börja berätta om min - i skenet av dagens trånga moraluppfattning - vilda ungdom vet man aldrig var det skulle kunna hamna.
Alla dessa kärlekshistorier med små och ivriga eller stora och eftertänksamma män, alla dessa män av olika nationaliteter, all denna erotiska upprördhet, allt detta virvlande blod.
Så länge jag var ung märkte jag det inte, men när jag nu - under största möjliga motstånd - tänker efter, upptäcker jag att jag inte alls var det panelhöns, det överblivna fetto, som jag i hela det djävulska tillstånd som kallas ungdomen trodde att jag var.
Medan jag hade för mig att jag satt vid min vackra väninnas sida på Prinsen med ett litet glas surt och nerkylt vitt vin, låg jag i realiteten i en eller annan varm och obäddad säng med en eller annan man.
Inte för att jag var promiskuös (det var sextiotal för guds skull, ordet fanns inte) utan för att jag blev kär i varje man som ville ha mig."
Var är mitt djävulska tillstånd undrar jag då? Ska inte det var nu? Mitt tillstånd är endast djävulskt för att jag har så mkt att göra. Så mkt att läsa. Så mkt att skriva. Jag minns vagt första året när vi gick ut flera gånger i veckan och ingenting man skrev spelade nån roll för "first year doesn't count" (slutbetygen baseras 20% på second year och 80% på final year). Nuförtiden har jag ingen chans att vara varken panelhöna eller promiskuös. Jag har endast tid att vara pluggprinsessa. Det låter tragiskt egentligen. Men kanske inte.
"Jag skulle kunna berätta mycket om kulturen i Sverige när jag var ung men tyvärr går det inte. Det är en grop i mitt liv där min ungdom skulle ha varit, ett stort svart hål, en mullvadstunnel utan utgång och ljus."
Ur Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig.
Skulle jag börja berätta om min - i skenet av dagens trånga moraluppfattning - vilda ungdom vet man aldrig var det skulle kunna hamna.
Alla dessa kärlekshistorier med små och ivriga eller stora och eftertänksamma män, alla dessa män av olika nationaliteter, all denna erotiska upprördhet, allt detta virvlande blod.
Så länge jag var ung märkte jag det inte, men när jag nu - under största möjliga motstånd - tänker efter, upptäcker jag att jag inte alls var det panelhöns, det överblivna fetto, som jag i hela det djävulska tillstånd som kallas ungdomen trodde att jag var.
Medan jag hade för mig att jag satt vid min vackra väninnas sida på Prinsen med ett litet glas surt och nerkylt vitt vin, låg jag i realiteten i en eller annan varm och obäddad säng med en eller annan man.
Inte för att jag var promiskuös (det var sextiotal för guds skull, ordet fanns inte) utan för att jag blev kär i varje man som ville ha mig."
Var är mitt djävulska tillstånd undrar jag då? Ska inte det var nu? Mitt tillstånd är endast djävulskt för att jag har så mkt att göra. Så mkt att läsa. Så mkt att skriva. Jag minns vagt första året när vi gick ut flera gånger i veckan och ingenting man skrev spelade nån roll för "first year doesn't count" (slutbetygen baseras 20% på second year och 80% på final year). Nuförtiden har jag ingen chans att vara varken panelhöna eller promiskuös. Jag har endast tid att vara pluggprinsessa. Det låter tragiskt egentligen. Men kanske inte.
lördag, november 25, 2006
Historiker eller arkeolog?
Liz begav sej nyss till the archives (visst låter det lite mystiskt sådär, lite spännande?) på stora biblioteket i stan. Hon håller på med sin avhandling i historia. Jag är ganska glad att jag gör min i Media, Culture & Society och inte i historia. Speciellt glad när Liz säger: "They won't let me study some of the sources I need any more coz the books have got mould on them!" Då snackar vi gamla böcker...
Mina böcker är inte mögliga. Men dom är nog så komplicerade...
Mina böcker är inte mögliga. Men dom är nog så komplicerade...
Det är bara regn hos mig
Men det får man väl räkna med om man bor i England antar jag. Igår kväll tänkte vi gå på Frankfurt Christmas Markets och åka skridskor vid The Birmingham Wheel (wannabe London Eye). Men the weather, the weather. Jag blev pissblöt på väg hem från uni för efter ca halva vägen dog mitt paraply, fanns inte en hel pinne typ. Vi som ville åka skridskor! Jag vill se hur dåliga alla är. :) Här lär man sej ju inte att åka skridskor i skolan direkt. Dom bara asgarvade när vi sa att det gjorde man minsann in Sweden. Hmpf.
Kvällens outfit:
Ja, vi skippade våran planerade family outing, och gick i stället for a chinese i stället. :) Sen fortsatte tre femtededelar av gruppen till The Pear (pub), men två femtedelar (inkl. mej) fortsatte hem. I'm just too old these days. Eller så har jag inte riktigt hämtat mej från sjukdomen. Jag skyller på det sista...
Kvällens outfit:

onsdag, november 22, 2006
No-hit wonder
Värden Jimmy Kimmel kallade Kevin Federline för "världens första no-hit wonder" på American Music Awards igår. Hehehe. No-hit wonder. Det var nog det roligaste uttrycket jag hört på ett tag.
Back on track
Mkt bättre idag. Fortfarande inte direkt hungrig dock. Mysko. Oh, well, at least I'm well enough to do some hardcore studying. Måste plöja några AIDS-böcker idag. Detta är min uppsatsfråga:
Jeffery Weeks wrote in 1991: "A number of different histories intersect in and are condensed by AIDS discourse. What gives AIDS a particular power is its ability to represent a host of fears, anxieties and problems in our current, post-permissive society." (Against Nature) Why exactly was AIDS mobilized as a threatening condition in the 1980s?
Börjar känna mej stressad nu. 12:e december är deadline. Knappt tre veckor. Det är inte bra. Back to reading...
tisdag, november 21, 2006
Nåt med mycket bas
Alltså, finns det nåt jag hatar, så är det störande grannar. Mina spelar just nu ASHÖG musik. Sådär så allt jag hör är basen. Hela mitt rum fucking skakar. Ge upp liksom. Jag är sjuk för fan. Jag ligger i min säng med böcker om AIDS och min laptop och försöker koppla av och plugga och spelar lite lågt lugn musik typ Norah Jones. Ja, det hjälper ju. Not. Funderar på att banka med nånting hårt i väggen. Men med tanke på vilket fuskbygge det här är så vet man aldrig vad som kan hända...
Veckans dikt
The Dream Before
(for Walter Benjamin)
Hansel and Gretel are alive and well
And they're living in Berlin
She is a cocktail waitress
He had a part in a Fassbinder film
And they sit around now
Drinking Schnapps and Gin
And she says: Hansel, you are really bringing me down
And he says: Gretel, you can really be a bitch
He says: I've wasted my life on our stupid legend
When my one and only love
Was the wicked witch
She said: what is history?
And he said; history is an angel
Being blown backwards into the future
He said: history is a pile of debris
And the angel wants to go back and fix things
To repair things that have been broken
But there is a storm blowing from paradise
And the storm keeps blowing the angel
Backwards into the future
And this storm, this storm
is called
Progress
Laurie Anderson

Kuriosa: Det här är egentligen en låt, för Laurie är musiker. Hon är dessutom sambo med Lou Reed.
Magsjuka
Uh. Have not been a pluggprinsessa de senaste två dagarna. Have been in bed med magsjuka. Jag är ALDRIG sjuk. Why now? Jag har en 5000-ords uppsats med deadline 12:e december att läsa till och skriva. Och den är värd 50% av den kursen. Synd. Och innan jullovet (som börjar den 16:e december) ska jag även ha en presentation om 'The Representation of Women in French Revolutionary Art'. Med tillhörande diabilder som ska analyseras. Och sen har jag min avhandling också. När ska jag hinna med den? Man har inte tid att vara sängliggande-sjuk när man är student. Ja, idag är det lite bättre, men inte hundra. Måste ändå försöka läsa lite. Det kan man ju som tur är göra liggandes.
lördag, november 18, 2006
Min avhandling
Ja, som sagt, min avhandling handlar om 'Body Image in Women's Magazines'. Ämnet är ganska aktuellt. Virtanen skriver om vikt i sin krönika i dagens Aftonbladet. Fast media är ju inte "bara budbärare" Fredrik, media är även skapare av många "bud". Och vikt och modevärlden diskuterades även i ett ganska bra inslag i Aktuellt häromdan. Här är iaf min conclusion till min literature review (first draft):
To summarise: the mind can never be completely detached from the body, our bodies are interlinked with our identities, how we think other people see us and how we see other people. Women have broke free from the domestic sphere and entered the public sphere and the labour market, but not under their own conditions. Women are still expected to care about their looks and strive for perfection. This strive has been called a ‘cult’ and a ‘myth’ and it causes some women to develop eating disorders, and other women to undergo cosmetic surgery to achieve the ideal. Women’s magazines struggle with being part of the consumer culture which tries to exploit women and create ‘false needs’ for beauty products etc., but on the same time they try to encourage women to be happy with the way they are. Even if there are signs of resistance and protest against consumer society, such as in the work of Barbara Kruger where she combines images with lines such as "I shop therefore I am" (1987) and "Buy me I’ll change your life" (1984), we continue to consume the products advertised. Advertisers even ironize over these protests, in the case of the two pieces of art by Kruger described above, they literally did; for their Christmas sale in 2004 Selfridges & Co. had big signs with exacly the same lines used by Kruger. We see these signs, and read the tags on the clothes reading "This is YOU", thinking ‘how silly’, but we still buy them. Women’s magazines embody the contradiction all women struggle with: you should be happy with who you are and how you look, but you are not perfect. We all want to strive for perfection, so how then can we be happy with who we are if we do not change the way we perceive perfection? This is something I believe young women today struggle with. Recent research on the topic seems to agree that women are able, to some extent, to resist these images, but also that women can never really escape the images of perfection and cannot remain completely unaffected by them. What I feel is missing is investigations about to what extent this process is conscious. Since women are free agents and intelligent human beings, as researchers generally insist upon, then this means they are perfectly capable of understanding how the consumer society is trying to exploit them. I want to explore how young women struggle with the fact that they know they should not care about these images, that it is not rational, but that they still do. And I want to find out what implications this has on how they experience themselves and their bodies.
To summarise: the mind can never be completely detached from the body, our bodies are interlinked with our identities, how we think other people see us and how we see other people. Women have broke free from the domestic sphere and entered the public sphere and the labour market, but not under their own conditions. Women are still expected to care about their looks and strive for perfection. This strive has been called a ‘cult’ and a ‘myth’ and it causes some women to develop eating disorders, and other women to undergo cosmetic surgery to achieve the ideal. Women’s magazines struggle with being part of the consumer culture which tries to exploit women and create ‘false needs’ for beauty products etc., but on the same time they try to encourage women to be happy with the way they are. Even if there are signs of resistance and protest against consumer society, such as in the work of Barbara Kruger where she combines images with lines such as "I shop therefore I am" (1987) and "Buy me I’ll change your life" (1984), we continue to consume the products advertised. Advertisers even ironize over these protests, in the case of the two pieces of art by Kruger described above, they literally did; for their Christmas sale in 2004 Selfridges & Co. had big signs with exacly the same lines used by Kruger. We see these signs, and read the tags on the clothes reading "This is YOU", thinking ‘how silly’, but we still buy them. Women’s magazines embody the contradiction all women struggle with: you should be happy with who you are and how you look, but you are not perfect. We all want to strive for perfection, so how then can we be happy with who we are if we do not change the way we perceive perfection? This is something I believe young women today struggle with. Recent research on the topic seems to agree that women are able, to some extent, to resist these images, but also that women can never really escape the images of perfection and cannot remain completely unaffected by them. What I feel is missing is investigations about to what extent this process is conscious. Since women are free agents and intelligent human beings, as researchers generally insist upon, then this means they are perfectly capable of understanding how the consumer society is trying to exploit them. I want to explore how young women struggle with the fact that they know they should not care about these images, that it is not rational, but that they still do. And I want to find out what implications this has on how they experience themselves and their bodies.
I'm back
Ja, jag har bloggat på ett annat ställe, men nu är jag tillbaka här.
Det går så fort allting. Sista året nu. Shit. Håller som bäst på med min avhandling om 'Body Image in Women's Magazines'. Har just skrivit klart och lämnat in en literature review där man diskuterar tidigare forskning inom ämnet och olika teorier, typ Plato sa det, Aristoteles det, Judith Butler det, Naomi Wolf det, men jag tycker så här osv. Läser även följande kurser:
Body, Culture and Representation (ska just börja med en uppsats om hur AIDS representerades i media när det blev känt på 80-talet)
Historical Reflections (skum kurs där betyget baseras på en hemtenta i slutet av året, exempel på exam-fråga som man ska skriva uppsats på: "The historian is nothing more than a storyteller with footnotes." Discuss.)
Art and Revolution in France (baserat i konsthistorie departmentet, tittar mest på diabilder av målningar, tryck, graveringar osv från revolutionen och gör visual analysis)
Har flyttat också, bor nu inte längre med the loud messy American Carrie (tack och lov). Nu bor jag bara med Gemma från Devon (aka mum), Liz från Essex, Amy (aka Welshie) från Wales (nähä?!) och Elisabeth då, my partner in crime. Vårat radhus är fult, men älskat. Vi har silverfiskar i badrummen, stora sniglar utan skal i köket och feta spindlar i vrårna, men vi har vant oss.
Har just gjort Ljusnans poängjakt med la madre och la padre via Skype. Skype är en mkt bra uppfinning. Men nu ska jag städa badrummet (hurra) och sen ska jag skumma igenom en bok vid namn AIDS: the Deadly Epidemic.
Det går så fort allting. Sista året nu. Shit. Håller som bäst på med min avhandling om 'Body Image in Women's Magazines'. Har just skrivit klart och lämnat in en literature review där man diskuterar tidigare forskning inom ämnet och olika teorier, typ Plato sa det, Aristoteles det, Judith Butler det, Naomi Wolf det, men jag tycker så här osv. Läser även följande kurser:
Body, Culture and Representation (ska just börja med en uppsats om hur AIDS representerades i media när det blev känt på 80-talet)
Historical Reflections (skum kurs där betyget baseras på en hemtenta i slutet av året, exempel på exam-fråga som man ska skriva uppsats på: "The historian is nothing more than a storyteller with footnotes." Discuss.)
Art and Revolution in France (baserat i konsthistorie departmentet, tittar mest på diabilder av målningar, tryck, graveringar osv från revolutionen och gör visual analysis)
Har flyttat också, bor nu inte längre med the loud messy American Carrie (tack och lov). Nu bor jag bara med Gemma från Devon (aka mum), Liz från Essex, Amy (aka Welshie) från Wales (nähä?!) och Elisabeth då, my partner in crime. Vårat radhus är fult, men älskat. Vi har silverfiskar i badrummen, stora sniglar utan skal i köket och feta spindlar i vrårna, men vi har vant oss.
Har just gjort Ljusnans poängjakt med la madre och la padre via Skype. Skype är en mkt bra uppfinning. Men nu ska jag städa badrummet (hurra) och sen ska jag skumma igenom en bok vid namn AIDS: the Deadly Epidemic.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)